Generera ett nollvärde UUID, ett specialidentifierare med alla värden som 0.
Introduktion till NIL UUID
NIL UUID är ett speciellt UUID där alla värden är 0 (00000000-0000-0000-0000-000000000000). Det används oftast som en markör för oinitierade eller ogiltiga UUID.
Användningsområden och tillämpningar
NIL UUID används ofta som standardvärde, tomt värde eller speciell markör. I databaser kan det representera UUID-fält som inte är inställda; i kod kan det användas för att initiera variabler eller identifiera speciella tillstånd.
Skillnad från andra UUID-versioner
Till skillnad från andra UUID-versioner genereras inte NIL UUID slumpmässigt och innehåller ingen tid eller nodinformation. Det är ett fast konstant värde där alla bitar är 0.
Användning i kod
Många UUID-bibliotek erbjuder metoder för att direkt hämta NIL UUID, som uuid.NIL eller UUID.nil(). Detta är mer tillförlitligt och följer standarden bättre än att manuellt konstruera en sträng med alla 0.
Databasöverväganden
I databasdesign kan NIL UUID ibland användas som identifierare för specifika poster eller för att representera oinställda värden. Observera dock att vissa databaser kan ha specialhantering för UUID med alla 0.
Säkerhetsöverväganden
Att använda NIL UUID som faktisk resursidentifierare är vanligtvis inte säkert eftersom det är ett välkänt fast värde. Det bör endast användas för intern markering eller för att representera saknade värden, inte som faktisk identifierare för känsliga resurser.